Så kan den svenska aborträtten inskränkas

Den svenska aborträtten är inte inskriven i grundlagen. Den kan avskaffas med enkel majoritet i riksdagen. En enda rösts övervikt räcker. Det är ingen som tror att det kommer att hända eftersom alla riksdagspartier uttalar sitt stöd för abortlagstiftningen och mer än 90 procent av svenskarna enligt SOM-institutet står bakom lagen i dess nuvarande form.

Precis som de amerikanska kvinnorna inte trodde att de kunde bli av med en rättighet de haft i ett halvt århundrade. Majoriteten av amerikanerna stod också bakom den landsomfattande rätten till abort. Ändå försvann den på midsommarafton.

Två svenska riksdagspartier, KD och SD, har vacklat i abortfrågan vilket Kvinna till Kvinna har visat i sin feministiska valkompass. SD drev inför valet 2018 att svensk aborträtt skulle begränsas till tolfte veckan, en valsänkare skulle det visa sig. KD har flera företrädare som är och har varit öppet abortkritiska vilket partiet har förlorat väljare på. Inget av partierna är dumma nog att knysta om aborträttsbegränsningar inför valet 2022.

Ändå hamnar båda partierna – och framför allt KD - hela tiden i försvarsposition. KD måste försäkra oss väljare om att de står bakom aborträtten, nu senast genom att erbjuda ett ”abortkontrakt” och varför skulle vi inte tro dem?

Av följande skäl: Både SD och KD har riksdagsledamöter som återkommande lägger förslag i syfte att inskränka aborträtten. Det handlar om att konstant ifrågasätta gränsen för sena aborter, om att ge juridiskt skydd till ofödda och att propagera för att svensk sjukvårdspersonal ska kunna vägra utföra aborter genom att åberopa s.k. samvetsfrihet. Detta är skolboksexempel på hur anti-abortlobbyn arbetar för att inskränka på aborträtten världen över.

I KD:s principprogram och medicinsk-etiska program vill partiet dessutom grundlagsfästa rätten till liv – inte till abort - och säger att rätten till liv står i konflikt med aborträtten.

Efter höstens riksdagsval kan vi alltså ha två partier med ambivalenta känslor inför aborträtten i regering eller regeringsunderlag. Två partier som kan börja argumentera för att vi borde ta in hur vår närmaste omvärld ställer sig i abortfrågan. Till exempel de andra nordiska länderna! Varken Norge eller Danmark har fri abort efter tolfte veckan. Finlands abortlagstiftning hör dessutom till de striktaste i Europa. Kvinnans egen vilja räcker inte som grund för att avbryta en graviditet, utan tillstånd måste anhållas av två olika läkare, även om tillämpningen är liberal.

Varför skulle inte Sverige kunna ha en abortgräns vid tolfte veckan precis som grannländerna när 61 procent av aborterna redan sker senast vecka sju och mindre än fem procent efter vecka tolv? Så går det till. Innan vi vet ordet av har perspektivet förskjutits lite, argumentationen låter plötsligt rimlig och med ens har kvinnors rätt till den egna kroppen beskurits.

Demokrati, allmän rösträtt, kvinnors rättigheter, aborträtt, preventivmedel, hbtq-rättigheter, minoriteters rättigheter. Allt hänger ihop. Det ena har lett till det andra men kan uppenbarligen också tas ifrån oss – snabbt eller långsamt. Det finns många exempel på det i Europa och Sverige är inte vaccinerat mot den utvecklingen även om vi gärna vill tro det.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna