Ny rapport visar: Ukraina tar sexuellt våld i krig på allvar

Ukraina tar sexuellt våld i konflikt på allvar och försöker genuint att ställa förövare till svars. I övrigt framträder en mörkare bild av oförmågan – eller oviljan – både nationellt och internationellt att utrota sexuellt våld i krig. Det visar en ny rapport från Kvinna till Kvinna som lanseras i samband med den internationella dagen för avskaffandet av sexuellt våld i konflikt den 19 juni.

Sexuellt våld i konflikt är ett brott som vanligtvis inte prioriteras eller lagförs, men rapporten visar att Ukraina kan bli undantaget. Tack vare hårt arbete från en livskraftig kvinnorörelse finns lagstiftning redan på plats för att skydda våldsutsatta kvinnor och den ukrainska regeringen slog tidigt larm om det sexuella våld som utövas av ryska soldater. Landet har också samarbetat med internationella organisationer för att dokumentera och utreda krigsbrott och ratificerade Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor i juni 2022.

Ukrainska kvinnorättsorganisationer flaggar dock för att andra former av genusbaserat våld som ökar på grund av kriget också måste tas på allvar. Dokumentationen och rapporteringen av krigsbrott får heller inte ske på bekostnad av överlevarnas/offrens fysiska och psykiska säkerhet och välmående.

Sexuellt våld i krig har varit uppe på den internationella agendan i 30 år. Ändå pågår det fortfarande ostraffat i många av världens konflikter. Rapporten har studerat tidigare och nuvarande förhållanden i fyra kontexter; Bosnien-Hercegovina, Irak, Demokratiska republiken Kongo och Ukraina.

Här syns en samlad bild av hur drabbade av sexuellt våld ofta blir utan vård, stöd och juridisk hjälp. De kvinnorättsorganisationer som i många fall uppstår på grund av statens oförmåga eller ovilja att agera, möter inte sällan kompakt motstånd istället för stöd i kampen mot våldet.

De många internationella överenskommelser som finns för att stoppa det sexuella våldet är ofta tandlösa i skarpt läge. De drabbade länderna har också ofta struntat i att införa regelverk som skulle kunna skydda och hjälpa utsatta kvinnor och ställa förövare till svars.

I rapporten framgår också hur många av de barn som föds efter våldtäkterna drabbas av allvarlig diskriminering och stöts ut ur samhället. Trots den stora internationella uppmärksamheten kring massvåldtäkterna under krigen på Balkan på 90-talet, har till exempel de barn som föddes som resultat av våldtäkterna under kriget i Bosnien, fått erkännande som krigsoffer först 2022.

Några andra exempel: I Irak riskerar kvinnor som berättar om våldtäkter att dödas, eftersom de anses dra vanära över familjen. Det synsättet genomsyrar också landets lagstiftning. Barn som fötts i Irak av mödrar som våldtagits av män från IS går en osäker framtid till mötes. Ännu finns ingen lösning på problemet då Iraks regering inte brytt sig om den här gruppen.

I DR Kongo har nationell media vägrat att rapportera om det omfattande sexuella våldet under landets utdragna krig. De kvinnliga journalister som ändå såg till att berättelserna nådde internationell media mottog dels dödshot från militära grupper, dels hotade staten att stänga ner deras tidningar och radiostationer. Det förekommer också att kvinnor hålls i sexuellt slaveri av de många miliserna i Kongo. Detta har pågått över tid utan ingripande från någon part.

"Det internationella samfundet måste lära av erfarenheterna från Ukraina och ta med sig dessa lärdomar till såväl nya som existerande konflikter runt om i världen. Vissa saker kan och bör göras genast och här kan Sveriges regering, som en viktig givare till Ukraina och som ordförande i EU juni ut, ha en viktig roll att spela. Sverige och EU måste i fortsättningen agera med samma tydlighet och envishet kring rapportering och utredning av krigsbrott i konfliktdrabbade länder utanför Europa, som vi sett i samband med Rysslands krig mot Ukraina", säger Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff.

För mer information, kontakta:
Jessica Poh-Janrell, medförfattare till rapporten
jessica.poh.janrell@kvinnatillkvinna.se
Mobil: 073 536 2390