Kvinnors utsatthet ökar – Sverige måste växla upp

Idag 31 oktober är det årsdagen av den banbrytande 1325, alltså den första resolutionen någonsin från ett enigt FN:s säkerhetsråd på temat kvinnor, fred och säkerhet. 22 år efter resolutionens tillkomst är läget inte särskilt ljust. En färsk rapport från FN:s generalsekreterare konstaterar att kvinnor i områden drabbade av krig och konflikt är mer utsatta än på länge. Sexuellt våld mot kvinnor och flickor i krig och konflikt ökade med 20 procent redan mellan 2020 och 2021 och under 2022 riskerar det att öka ytterligare.

Berättelser har i år nått oss om bland annat utstuderat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i krigets Ukraina. Stödet till kvinnor och flickor i landet är till stor del humanitärt och få resurser finns för att dokumentera de krigsbrott som nu begås. Det långsiktiga arbetet för kvinnors rättigheter i Ukraina måste därför få stöd nu och inte sen. Nivån av trafficking och sexuell exploatering av kvinnor på flykt från landet ökar också.

Den feministiska revolutionen - som det pågående upproret i Iran ibland kallas - gör att kvinnor bokstavligen hamnar i skottlinjen. De skjuts på öppen gata och misshandlas och torteras till döds av polis och säkerhetsstyrkor när de står upp för sina mänskliga rättigheter. Omvärlden måste nu hålla ut, inte glömma bort de iranska kvinnornas strävan efter frihet och dessutom hitta vägar för att ge dem konkreta resurser att fortsätta sin kamp.

Antalet väpnade konflikter blir allt fler globalt. Världens militärutgifter ökar för sjunde året i rad, samtidigt som investeringarna i mänsklig säkerhet, hållbar utveckling och grundläggande mänskliga rättigheter minskar. Dessutom minskar kvinnors deltagande i fredsprocesser och antalet fredsavtal som speciellt hänvisar till kvinnor och flickor har inte ökat nämnvärt de senaste två decennierna.

Generalsekreterarens rapport konstaterar också att den extrema fattigdomen ökat snabbare bland världens kvinnor efter pandemin, precis som många kvinnoorganisationer – däribland Kvinna till Kvinna – varnat för. Andelen extremt fattiga kvinnor är runt 25 procent fler än männen i samma situation.

Att öka stödet till kvinnors organisering och kvinnorörelsen i just konfliktdrabbade länder är fundamentalt för att motarbeta våld mot kvinnor, driva fredsarbetet framåt och främja kampen för jämställdhet. Detta är något som Kvinna till Kvinna argumenterat för i snart 30 år. Ändå minskade den bilaterala finansieringen till kvinnoorganisationer i konfliktländer mellan 2019 till 2020 vilket är helt obegripligt och framför allt kontraproduktivt.

Inte ens FN:s eget utvecklingsprogram (UNDP) klarar av att leva upp till målen att öronmärka pengar för jämställdhetsarbete i konfliktdrabbade länder. Trots ett uppsatt mål om att ge 15 procent av medlen till detta lyckades man bara ge 2,7 procent av budgeten till arbetet med kvinnors och flickors rättigheter.

Därför är det helt avgörande att Sverige fortsätter vara en stark röst för kvinnor och flickor i internationella sammanhang. Begreppet feministisk utrikespolitik är för Sveriges del numera historia, men den nya regeringen har lovat att fortsätta stå upp för kvinnors och flickors rättigheter och för att minska deras utsatthet. Mot bakgrund av det dystra läget är det hög tid att Sverige växlar upp i det arbetet.