Efterlängtad seger för EU:s kvinnorättsförsvarare

Äntligen har EU gjort det enda rätta! En lång kamp för att få gehör för något så självklart som att skydda kvinnor från våld har gått i mål. Den 1 juni ratificerade EU Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor vilket betyder att den blir lag i hela Unionen. Sex EU-nationer har hårdnackat vägrat ratificera - alltså göra konventionen bindande i sina länder, men nu blir de tvungna. I en tid av många bakslag för jämställdhetsarbetet och kvinnors rättigheter är detta framsteg extra välkommet.

Redan 2011 tillkom Istanbulkonventionen, ett av de mest omfattande dokumenten som slår fast att våld i nära relation och könsbaserat våld är ett brott, och att de som utsätts har rätt till stöd och hjälp från samhället. Det är framför allt att ordet ”genus” nämns som har gjort att vissa medlemsländer – alla i Östeuropa - satt sig på tvären. De har också varit emot att konventionen nämner skydd av sexuella minoriteter.

Genus – eller ”gender” på engelska – är ett ord som retar gallfeber på kvinnorättsmotståndarna. Det sägs att så fort ordet ”gender” nämns i EU-förhandlingar så kör de fast, och regeringsföreträdare i Polen har sagt att ordet leder till könsförvirring hos barn, homoäktenskap och är ett hot mot kärnfamiljen. I Ungern har premiärminister Orban strypt all finansiering till universitetens genuskurser.

I början på april 2021 lämnade Turkiet med buller och bång Istanbulkonventionen av liknande anledningar. Ironiskt nog var Turkiet det allra första landet att ratificera men blev också det första att lämna. Att Istanbulkonventionen finns för att skydda kvinnor mot våld kom därför i skymundan i debatten.

Miljontals kvinnor i EU drabbas årligen av mäns våld. Det är bra att frågan nu efter EU:s ratificering kommer högre upp på dagordningen och att kraven på medlemsstaterna ökar. Fortfarande dör 3 500 personer varje år i Europa av våld i hemmet. Det är nio personer om dagen och sju av dessa är kvinnor. I Sverige dör i genomsnitt mellan 15 och 20 kvinnor per år av våld i nära relationer.

Dessutom är mörkertalet stort. Siffror från 2017 visar att bara 14 procent av kvinnorna i EU anmäler att de blivit utsatta för sexuellt våld av en partner. Liknande undersökningar i Sverige antyder att bara en av tio kvinnor anmäler att de blivit utsatta för våld eller sexuellt våld.

Attityderna till våld i en nära relation varierar stort inom EU. Tidigare har våld i familjen ansetts vara en privatsak i många EU-länder och så sent som 2016 ansåg var sjätte invånare i Unionen att våld i nära relation ska hanteras inom familjen och inte av samhället.

EU:s kvinnorättsförsvarare har slitit hårt för detta. Därför är det inte en dag för tidigt att EU sätter ner foten och gör konventionen bindande för alla medlemsländer.