Situationen för världens kvinnorättsförsvarare förvärras

Kvinna till Kvinna ger vartannat år ut en rapport om tillståndet för världens kvinnorättsförsvarare. 795 kvinnorättsförsvarare från 81 länderi alla världsdelar har svarat i årets upplaga. Dessutom har 25 personer djupintervjuats.

• 69 procent av kvinnorättsförsvararna upplever hat och trakasserier on- och offline. Det är överraskande nog fem procent lägre än 2023. En orsak kan vara att hatet normaliserats. 60 procent av de som svarade sa att trakasserierna inte påverkade deras arbete.
• Samtidigt uppgav mer än en av tre kvinnorättsförsvarare att deras familjemedlemmar hade blivit trakasserade till följd av deras arbete. 17 procent av kvinnorättsförsvararna hade mottagit dödshot, jämfört med 25 procent 2023. Den högsta frekvensen här fanns i Afghanistan. Fem procentav kvinnorättsförsvararna hade också överlevt ett mordförsök.
• En av de större förändringarna, jämfört med föregående års rapporter, är att 57 procent av kvinnorättsförsvararna uppger att trakasserierna i första hand kommer från den egna regeringen. Siffran för 2021 var 32 procent, alltså en kraftig ökning.
• Kvinnorättsförsvararna tillämpar nu i högre grad självcensur och avstår från att använda ord som ”feminism”, ”genus” och ”HBTQI” i sina ansökningar och i sin kommunikation.
• Synlighet har blivit allt farligare. Många kvinnorättsförsvarare upplever en ökad övervakning och en del tvingas gå under jorden, eller lämna sina hemländer, men de fortsätter att jobba.
• Det blir allt svårare för kvinnorättsförsvarare att kommunicera med myndigheter och officiella organ. De nekas möten, bemöts med fientlighet, utsätts för nya regler och lagar samt administrativa och byråkratiska överkrav.
• Nya ”kvinnorättsorganisationer” dyker upp i flera länder och konkurrerar om finansieringen, men bakom dessa ligger ofta auktoritära och religiösa element. I stället för kvinnlig frigörelse förespråkas en traditionell kvinnoroll.
• Att den regelbaserade världsordningen krackelerar drabbar också kvinnorättsförsvararna. Det blir allt svårare att hänvisa till internationell rätt och ställa förövare till svars. 56 procent av kvinnorättsförsvararna menar också att nedskuren finansiering är ett stort och växande problem. I flera länder stämplas kvinnorättsorganisationer som tar emot utländsk finansiering som ”utländska agenter”.

- Den här rapporten är extra viktig just nu eftersom den visar hur kampen om kvinnors och hbtq-personers rättigheter har blivit en strategisk frontlinje i en global maktkamp, säger Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff.

- När auktoritära ledare stärker sin kontroll genom att på olika sätt attackera feminister och hbtqi-rörelser, blir det tydligt att det inte bara handlar om värderingar – det handlar om demokrati, säkerhet och politisk frihet.