Jämställdhetsbiståndet minskar drastiskt – Sverige måste återta ledarskapet

År 2022 övergav Sverige den feministiska utrikespolitiken. Regeringen och Utrikesdepartementet har sedan dess upprepat att jämställdhet fortsatt är ett kärnvärde och prioriterat område för svenskt utrikes- och utvecklingspolitik.

Kvinna till Kvinna’s nya granskning av jämställdhetsbiståndet visar att detta arbete är hotat. Sedan 2019 har det bilaterala biståndet[1]med jämställdhet som huvudsyfte halverats – en minskning med omkring 2 miljarder kronor. Andelen av biståndet som har jämställhet som huvudsyfte eller delsyfte är nu den lägsta sedan 2001, ungefär 65 procent varav 10 procent är till bistånd med jämställdhet som huvudsyfte. År 2019 hade 86 procent av det bilaterala biståndet jämställdhetssyfte, varav 18 procent huvudsyfte. Den nedåtgående trenden kan ses sedan år 2020, men minskningen har ökat i takt sedan 2023.

– Vi är oroliga över att se tapp i både resurser och ledarskap. Sverige har varit en viktig röst för kvinnors rättigheter internationellt, den får inte tystna i en tid när den rösten behövs som mest, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.

Ukraina är idag det största mottagarlandet för svenskt bistånd. Hit har jämställdhetsbiståndet störtdykt de senaste åren: 2023 hade 62 procent av det svenska bilaterala biståndet till Ukraina jämställdhet som huvud- eller delsyfte, 2024 var det bara 6 procent. Det innebär att 94 procent av biståndet alltså inte innehöll några jämställdhetsmål alls. Detta samtidigt som biståndet till Ukraina har ökar enormt, från cirka 1,4 miljarder kronor år 2023 till cirka 3,4 miljarder kronor år 2024.

En global nedgång i jämställdhetsbiståndet hotar åratal av framsteg för kvinnors och flickors rättigheter världen över. Siffror visar att endast 4 procent av det globala biståndet har jämställdhet som huvudmål – och mindre än 1 procent går direkt till kvinnoorganisationer och feministiska rörelser. Samtidigt skär 20 av 27 EU-länder ned på sitt bistånd, och även Sverige har övergivit sitt historiska enprocentsmål. Länder som Kanada, Tyskland och Nederländerna har antagit ambitiösa jämställdhetsmål, men många backar samtidigt från sina utfästelser. USA:s drastiska neddragningar i biståndet skapar ett globalt vakuum där andra måste kliva fram.

Sverige har länge varit ett föredöme i jämställdhetsbiståndet, men utan tillräckliga resurser och tydlig politisk vilja riskerar vi nu att tappa vår trovärdighet. Samtidigt visar forskning att varje krona som satsas på utveckling sparar 103 kronor i framtida kostnader för att hantera konflikter – och att jämställdhet är avgörande för hållbar fred och säkerhet.

Kvinna till Kvinna uppmanar regeringen att:

• Återinföra enprocentsmålet för biståndet.
• Säkerställa att minst 75 procent av det bilaterala biståndet integrerar jämställdhetsmål, och att 20 procent har det som huvudsyfte.
• Avsätta minst 5 procent av det bilaterala biståndet till kvinnoorganisationer, minst 3 procent av det totala biståndet.
• Återinföra en ambassadör för global jämställdhet.
• Tillsätta en oberoende rapport om jämställdhetsbiståndets effekter.

– Krisperioder får inte bli ursäkter för att kasta jämställdheten överbord. Tvärtom – det är nu vi behöver mer jämställdhet, inte mindre, avslutar Petra Tötterman Andorff.

I samband med lanseringen av granskningen startar Kvinna till Kvinna en namninsamling för att stoppa nedskärningarna av jämställdhetsbiståndet, som kommer att överlämnas till biståndsminister Benjamin Dousa.